Den sanna kärleken är en hög och ädel grundsats, till sin beskaffenhet helt och hållet olik den kärlek, som väcks genom en ögonblicklig ingivelse och vilken hastigt dör, då den strängt prövas. Det är genom plikttrohet i sina föräldrars hem, som de unga förbereds på att sköta sina egna hem. Låt dem här utöva självförsakelse samt visa vänlighet, artighet och kristlig sympati. Härigenom kommer kärleken att hållas varm i hjärtat, och den som går ut från ett sådant hem, för att förestå sin egen familj, kommer att veta, hur han kan göra henne lycklig, som han valt till sitt livs ledsagarinna. I stället för att giftermålet blir slutet på kärleken, blir det dess verkliga början. |