Det är ett misstag, att släppa ut på detta fält unga män och kvinnor, som inte har utvecklat en djup och innerlig kärlek till Gud och till de själar, som Kristus dog för. Annars leder det till tappet av många dyrbara själar. Lärarna behöver vara mottagliga för Guds Andes inflytande. Inte en enda, som lätt förlorar tålamodet och blir irriterad, bör vara undervisare. Lärarna måste överväga, att de har med barn att göra, inte med män och kvinnor. De är barn och har allt att lära, och det är mycket vanskligare för vissa, att lära sig, än för andra. En trögtänkt elev behöver mycket mera (270) uppmuntran, än han brukligt får. Om lärare, som av naturen älskar att ge order, diktera och upphöja sig själva med sin myndighet, som gärna handlar partiskt och har favoritelever, som de visar förkärlek för, medan andra behandlas med exakthet och stränghet sätts över dessa olika mänskosinnen, skapar det förvirring och uppstudsighet. Lärare, som inte är välsignade med en välbalanserad erfarenhet, kan sättas till, att vaka över barn och unga, men gör stora fel mot dem de undervisar. Föräldrar måste fås att se saker och ting i ett nytt ljus. De måste förstå, att det är deras plikt att samarbeta med läraren, och uppmuntra till klok disciplin, och be mycket för honom, som undervisar deras barn. Man hjälper inte barnen, genom att fräsa, klandra eller beröva dem modet; man gör heller inte något gott, genom att underlätta deras uppror, olydnad, ovänlighet och kärlekslöshet, på grund av den anda man utvecklat. Om Ni alls är kristna, kommer Kristus – som gav Sitt liv för syndare – att bo i Er med Sin Ande; och Guds visdom kommer att undervisa Er i varje nödläge, som Ni hamnar i.