"I stort betryck och hjärtats ångest", sade han skref jag till eder under många tårar, icke på det att I skullen bedröfvas, utan på det att I skullen förstå den kärlek, som jag i rikt mått har till eder." "Ty om jag ock bedröfvade. eder med brefvet... så gläder jag mig nu, icke därför att I blefven bedröfvade, utan därför att I blefven bedröfvade till bättring. "Ty se, just detta, att I blefven bedröfvade efter Guds sinue, hvilken ifver har det icke åstadkommit hos eder, hvilket ursäktande, hvilken förtrytelse, hvilken fruktan, hvilken längtan, hvilket nit, hvilken bestraffning! På allt sätt hafven I bevisat eder vara rena i den saken. Fördenskull hafva vi blifvit hugsvalade." |