Under resan märkte de, att folk var fyllda av onda föraningar. I några städer gav man dem inte någon hedersbevisning. Då de stannade för att övernatta, uttryckte en vänligt sinnad präst sin fruktan, genom att visa Luther en bild på en italiensk reformator, som hade lidit martyrdöden. Nästa dag fick de veta, att Luthers skrifter hade fördömts i Worms. Kejserliga sändebud kungjorde kejsarens bestämmelse och pålade folk, att bringa de förbjudna skrifterna till myndigheterna. Påvens utsände fruktade för Luthers säkerhet vid rådet och menade, att han kanske redan hade ångrat sitt beslut. Så frågade han, om Luther ville fortsätta resan. Denne svarade: ”Om jag så blir bannlyst i varenda stad, drar jag vidare.”