Den hjälp han bad om sändes och kung Ahas fick tillfällig undsättning, men till vilket pris för Juda! Det bevis på tacksamhet som erbjöds, väckte Assyriens vinningslystnad, och denna opålitliga nation hotade snart att översvämma och fördärva Juda. Ahas och hans olyckliga undersåtar plågades nu av fruktan för att fullständigt falla i händerna på de grymma assyrierna. ”Ty HERREN ville förödmjuka Juda” på grund av fortsatt överträdelse. I stället för att ångra sig under denna tid av tuktan, syndade Ahas ”ännu mer genom trolöshet mot HERREN. Han offrade nämligen åt gudarna i Damaskus.” ”Eftersom de arameiska kungarnas gudar har hjälpt dem”, sade han, ”vill jag offra åt dem, så att de hjälper mig.” 2 Krön. 28:19, 22, 23