”Sedan gick han fram och rörde vid båren.” För Honom innebar ej beröring med döden något oskärande eller orenande. Bärarna stannade, och de klagandes skrik upphörde. De två olika sällskapen – Jesu följeslagare och de sörjande – samlade sig omkring båren med gryende hopp mitt i hopplösheten. En var närvarande, som hade förjagat sjukdomar och fördrivit onda andar. Var även döden underkastad Hans makt?