Att sätta mänskliga föreskrifter i stället för Guds bud, har senare upprepats. Även ibland kristna finner man seder och bruk, som inte har någon säkrare grund, än traditioner från kyrkofäderna. Sådana vanor, som vilar endast på mänsklig myndighet, har trängt undan av Gud givna förordningar. Människorna klänger sig fast vid sina traditioner, håller sina sedvänjor i vördnad och hyser hat mot dem, som söker att påvisa deras villfarelser. I denna tid, när vi är kallade att rikta uppmärksamheten på Guds bud och Jesu tro, ser vi samma hat råda som på Jesu tid. Om kvarlevan av Guds folk sägs det: ”I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot de övriga av hennes barn, mot dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd” (Uppenbarelseboken 12:17).