Faderlösa och moderlösa barn kastas i församlingens armar och Kristus säger till Sina efterföljare: Ta dessa nödställda barn och för dem fram till Mig och ni kommer att få er lön. Jag har sett mycket själviskhet visa sig i dessa saker. Om det inte finns några särskilda bevis för att de själva får nytta av att i sina hem ta emot dem, som behöver ett hem, så kommer somliga att vända sig bort och svara: Nej. De tycks inte känna till eller bry sig om huruvida dessa är frälsta eller förlorade. Detta tror de inte är deras angelägenhet. De säger som Kain: ”Skall jag hålla reda på min broder?” De är inte villiga att lämna sin egen bekvämlighet eller att uppoffra något för de föräldralösa utan de överlämnar likgiltigt dessa till världen, som ibland är mer villig att ta emot dem, än de bekännande kristna är. På Guds dag, kommer en förfrågan att göras till dem som himlen gav tillfälle till att frälsa andra. Men de ville bli ursäktade och ville inte engagera sig i det goda arbetet, med mindre än att de kunde göra det fördelaktigt för sig själva. Jag har blivit visad, att de som avvisar tillfällen att göra gott, kommer att höra från Jesus: ”Amen säger jag er: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig.” Var snäll och läs Jes. 58: