Han bad dem lyssna till de ord han talade. Han citerade Hoseas, Habackuks och Sefanjas profeter och andra budskap som innehöll rillrättavisningar och varningar, som var som hans egna. Han hänvisade till händelser, som hade inträffat i deras historia, där profetior om straff och synder, som inte hade ångrats, hade gått i uppfyllelse. Som vid det här tillfället satte sig män upp mot Guds budskap och förutsade frid och framgång för att lugna folkets fruktan och möta ynnest från dem i höga ställningar. Men alla tidigare gånger hade Guds domar drabbat Israel så (171) som de sanna profeterna hade förutsagt. Han sade: ”Men om den profet som profeterar välgång verkligen är sänd av HERREN, det vet man först när hans ord gått i uppfyllelse.” (Jer. 28:9) Om Israel väljer att ta risken, kommer framtiden verkligen att avgöra vem som var den falske profeten.