Skulle lidande och nöd tas bort helt, skulle vi inte ha någon möjlighet att förstå Guds barmhärtighet och kärlek, ej heller personligen känna den medlidsamme, förstående himmelske Fadern. Evangeliet sprider aldrig större kärleksglans, än när det förs till de mest nödlidande och utarmade områdena. Det är då som dess ljus strålar som klarast och mäktigast. Sanningen från Guds ord får sitt fäste i bondens enkla skjul; strålar från Rättfärdighetens Sol lyser upp de fattigas primitiva bostad, bringande glädje till de sjuka och de lidande. Guds änglar är där, och den enkla tro som visas, gör den enkla brödkanten och koppen med vatten till en festmåltid. Den syndaförlåtande Frälsaren välkomnar de fattiga och de okunniga, och ger dem att äta brödet, som kommer ned från himmelen. De dricker livets vatten. De, som varit avskydda och övergivna, blir genom tro och förlåtelse upphöjda till Guds söners och döttrars höga rang. Upplyfta över världen, sitter de i himmelen hos Kristus. Måhända saknar de jordiska skatter, men de har funnit den oskattbara pärlan.