Jesu fiender öste ut sitt ursinne över honom där han hängde på korset. Präster, rådsherrar och skriftlärde förenade sig med pöbeln i att håna den döende Frälsaren. Vid hans dop och på förklaringsberget hade Guds röst förkunnat Jesus vara Guds Son. Ytterligare en gång, strax innan han förråddes, hade Fadern talat och vittnat om hans gudom. Men nu var rösten från himmelen tyst. Inte ett ord hördes som talade till Frälsarens förmån. Ensam led han skymf och hån från dessa ogudaktiga människors sida.