Liknelsen om den rike mannen och Lasaros representerar två klasser av människor och hur de bedöms i den osynliga världen. Det är ingen synd att vara rik, bara rikedomen inte förvärvats på ett ohederligt sätt. Den rike är inte fördömd för att han är rik, men fördömelsen drabbar honom om de medel som anförtrotts honom enbart används för själviska ändamål. Det är mycket bättre att han lägger sina pengar vid Guds tron genom att använda dem till att göra gott. Döden kan inte göra någon fattig som helgat sig till att söka eviga rikedomar. Men den som samlar på hög för egen skull, får inte med sig någonting av det till himlen. Han har visat sig vara en opålitlig tjänare. Under sin livstid levde han gott, men han glömde sin plikt mot Gud. Han misslyckades med att trygga den himmelska skatten.