I begynnelsen betraktades överhuvudet i varje familj som regent och präst i sitt eget hus. Därefter, då släktet förökade sig på jorden, blev denna högtidliga gudstjänst och offrande för folket utfört av män, som Gud utsåg därtill. Djurens blod skulle likställas i syndarnas sinnen med Guds Sons blod. Offrets död skulle vara ett vittnesbörd för alla om, att syndens straff var döden. Genom att offra, erkände syndaren sin skuld och visade sin tro, blickande hän mot det stora och fullkomliga offer, som djuroffren avbildade. Utan Guds Sons försoning kunde ingen välsignelse eller frälsning från Gud meddelas människan. Gud värnade nitiskt om Sin lags ära. Överträdelsen av lagen medförde en förfärlig skilsmässa mellan Gud och människan. Gud tillät Adam, att åtnjuta fritt och lyckligt samröre med sin Skapare, så länge som han var oskyldig. Efter överträdelsen samtalade Gud med människan genom Kristus och änglar. |