Babylon sägs vara ”modern till skökorna”. Hennes döttrar måste då vara sådana församlingar som håller fast vid hennes läror och traditioner. De följer hennes exempel och offrar sanningen och Guds välbehag för att ingå ett otillbörligt förhållande med världen. Det budskap i Uppenbarelsebokens fjortonde kapitel som förkunnar Babylons fall bör kunna tillämpas på sådana församlingar som en gång har varit rena men som nu har blivit förfallna. Eftersom detta budskap följer efter budskapet om domen, måste det bli förkunnat under den sista tiden. Därför kan det inte vara avsett enbart för den katolska kyrkan, eftersom den har befunnit sig i ett fallet tillstånd under många hundra år. Dessutom innehåller Uppenbarelsebokens artonde kapitel en kallelse till Guds folk att gå ut från Babylon. Enligt denna bibeltext måste många av Guds folk alltjämt finnas i Babylon. Och i vilka religiösa samfund finner vi de flesta av Kristi efterföljare i vår tid? Utan tvivel i de olika församlingar som bekänner sig till den protestantiska tron. Då dessa församlingar bildades, intog de en ädel ståndpunkt för Gud och sanningen. Hans välsignelse vilade över dem. Även den icke-kristna världen måste erkänna de fördelaktiga resultat som uppnåddes när människor tog emot evangeliets grundprinciper. Man kunde säga som profeten sade till Israel: ”Ryktet om dig gick ut bland folken för din skönhets skull, ty den var fullkomlig genom de härliga prydnader jag hade satt på dig, säger Herren, HERREN.” Men de föll på grund av samma begär som blev till förbannelse och ödeläggelse för Israel –begäretatt efterlikna de ogudaktigas seder och bruk och att tillförsäkra sig deras vänskap. ”Du förlitade dig på din skönhet och använde din ryktbarhet till att bedriva hor.” (Hes 16:14, 15).