I åratal kämpade vägbrytarna inom våra led mot fattigdom och mångahanda prövningar, för att försätta den närvarande sanningens sak i en fördelaktig ställning. Med begränsade medel arbetade de oförtröttligt och Herren välsignade deras ödmjuka ansträngningar. Budskapet spreds med kraft i Öststaterna och utbreddes västerut, tills det hade upprättats inflytelserika centra på många platser. Kanhända arbetarna av i dag inte kommer att behöva gå igenom forna tiders svårigheter. Ändrade förhållanden får emellertid inte leda till minskade satsningar. Nu, när Herren befaller oss, att vi än en gång skall förkunna budskapet med kraft i Öststaterna och arbeta i städerna där, såväl som i Syd-, Väst- och Nordstaterna, skall vi då inte alla besvara Hans kall som en person och lyda det? Skall vi inte lägga planer, för att sända våra budbärare genom alla dessa områden och stötta dem rikligt? . . . .