Vi har rätt att behandla dem som föreger sig tillhöra Kristus men samtidigt lever i uppenbar överträdelse av Guds lag, på samma sätt som den älskade aposteln behandlade dem. I denna sista tid existerar samma slags onda inflytande som det, som hotade den tidiga församlingens framgång och trygghet. Det är därför av den största vikt, att vi noga följer de råd som aposteln Johannes ger i detta avseende. "Vi måste ha kärlek", är det rop man hör överallt, särskilt från dem som bekänner sig vara helgade. Men den sanna kärleken ar alltför ren för att kunna bortse från en synd som inte har blivit bekänd. Det är sant att vi skall älska de människor för vilka Kristus har dött. Men därför kan vi aldrig på något sätt försvara det onda. Vi kan aldrig ansluta oss till de upproriska och kalla detta för kärlek. Gud väntar av sitt folk under denna tid av världens historia, att de skall stå fasta för det som är rätt, lika tveklöst som Johannes gjorde det, då han motarbetade de själsfördärvande villfarelserna.