Ett exempel på ädel välgärning nämns särskilt i Skriften: "Josef som var levit och född på Cypern och som apostlarna kallade Barnabas – det betyder Tröstens son – ägde också en åker. Den sålde han och bar fram pengarna och lade dem för apostlarnas fötter." Verserna 36, 37. Detta var verkan av, att utgjuta Guds Ande och anda över de troende. Det gjorde dem till ett hjärta och en själ. De hade ett gemensamt intresse – framgång för den mission de instruerats i. Deras kärlek till trossyskonen, och den sak, som de hade gjort sig till talespersoner för, var långt större, än deras kärlek till pengar och egendomar. De handlade utifrån sin tro, och med sina gärningar vittnade de om, att de räknade (284) människosjälar av långt större värde, än något jordiskt arv.