Ett misstag har gjorts av många genom deras religiösa andaktsövningar med långa böner och långa predikningar, med ett högt tonläge, med en ansträngd stämma och med en onaturlig påfrestning och med ett onaturligt tonläge. Predikanten har tröttat ut sig själv i onödan och verkligen plågat folk med en hård och jobbig andaktsövning. Allt detta är alldeles onödigt. Predikanter bör tala på ett sådant sätt att folk nås och blir påverkade. Kristi undervisning påverkade människor och var högtidlig. Hans stämma var melodisk. Och skulle inte vi, likaväl som Kristus, studera hur vi kan göra våra röster melodiska? Han utövade (618) ett mäktigt inflytande, ty Han var Guds Son. Vi står så långt under Honom och är mycket mer bristfälliga och trots att vi gör vårt bästa, kommer våra ansträngningar att vara små. Vi kan inte vinna och ha det inflytande som Han hade, men varför kan vi inte lära oss att komma så nära denna förebild som vi överhuvudtaget kan, så att vi kan ha största möjliga inflytande på folk? Våra ord, våra handlingar, vårt uppträdande, våra kläder - allt skulle vara en predikan för dem. Vi bör tala till folk, inte bara med våra ord, utan allt som hör ihop med vår person bör vara en predikan för dem, så att de kan få rätt intryck och så att de kan ta sanningen med sig till deras hem. På det sättet kommer vår tro att framstå i ett bättre ljus inför samfundet.