Kristus kom till världen, för att uppenbara Fadern i det stora mörker av villfarelse och övertro, som tagit överhanden. Kristi lärjungar skall framställa Honom i vardagslivet, och sålunda kommer det sanna ljuset från himmelen att skina fram i klara, oavbrutna strålar till världen. På så vis uppenbaras en karaktär, som skiljer sig helt från den åt personer, som inte gör Guds Ord till sin vägledare och norm. Kunskap om Gud måste bevaras mitt i mörkret, som omger världen och det stora mörker, som omger folket. Tid efter annan har den rena, kristna karaktären framställts felaktigt av dem, som påstår sig tro på Honom och Guds Ord. Hjärtats hårdhet har uppammats. Kärlek och vänlighet samt sann uppmärksamhet har raskt försvunnit från predikanter och församlingar. Vad skall inte Guds universum tänka om detta? De, som säger sig vara Kristi representanter, visar snarare hjärtats hårdhet, som är utmärkande för Satan. Detta gjorde honom olämplig för himmelen, och farlig att ha där. Och just så kommer det att bli med dem, som känner till sanningen och stadigt spärrar hjärtats dörr för sanningens helgande kraft. Gud beslutade, »att genom den dårskap som vi predikar frälsa dem som tror.« {Första Korintierbrevet 1:21.} Kristi tjänare skall inte endast vara redskap, för att förkunna om Jesus, för att leda folk till omvändelse, utan de måste fortsätta sin vaksamhet och sitt intresse, genom att framhålla Herren och Frälsaren Jesus Kristus för folket, genom föreskrift och exempel. De skall låta sig helgas själva, så att deras åhörare också måtte bli helgade. Sålunda kommer alla att växa till i godhet, där de går från nåd till (153) nåd, tills Guds ambassadör fullständigt kan framställa varje person fulländad i Jesus Kristus. Då kommer förkunnarens ämbete att synas i sin sanna, heliga karaktär.