Dessa personer hade vägrat, att erkänna Kristus, vars grova och ofta dammiga kläder dolde ett hjärta med gudomlig kärlek, ett smyckat inre, en saktmodig och mild anda. Deras ögon var förblindade av synd, och under det enkla yttre ville de inte se livets och härlighetens Herre, vars barmhärtighet och gudomliga makt uppenbarades i gärningar, som ingen människa kan utföra. Dock stod de redo, att böja sig för och tillbe den högmodige kungen som en gud, vars praktfulla kläder av silver och guld skylde ett fördärvat och förfärligt hjärta. De försökte inte, att lyfta på locket till hans fåfänga uppvisning, och läsa hans karaktärs fördärv och svik, samt hans dagliga livs ondska.