Men Kornelius’ tro och rättfärdighet skulle inte ha varit fullkomlig utan kunskap om Kristus; därför sände Gud ljus och kunskap till honom, för att vidare utveckla hans rättfärdiga sinnelag. Många vägrar, att ta emot det ljus som Guds försyn sänder dem, och som ursäkt för det, anför de Petrus’ ord till Kornelius och hans vänner: ”utan tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt, vilket folk han är tillhör.” De håller fast vid, att det är likgiltigt, vad människor tror, så länge som deras gärningar är goda. Dessa tar miste; tron måste förenas med gärningarna. Man måste gå framåt i det ljus man har. Om Gud sätter oss i förbindelse med Sina tjänare, som har tagit emot ny sanning, som vilar på Guds Ord, bör vi godta denna med glädje. Sanningen leder framåt. Sanningen leder uppåt. Å andra sidan litar de, som hävdar att deras tro allena frälser dem, på rep av sand, ty tron styrks och görs starkare blott genom gärningar.