Fariséerna förstod Kristi liknelse som en tillrättavisning till dem. I stället för att acceptera deras kritik av Hans verk, hade Han tillrättavisat deras försummelse av publikanerna och syndarna. Han hade inte gjort detta öppet, för att det inte skulle stänga deras hjärtan mot Honom; men Hans illustration lade fram för dem själva det arbete som Gud krävde av dem och som de hade misslyckats med. Hade de varit sanna herdar, skulle dessa ledare i Israel ha gjort en herdes arbete. De skulle ha visat Kristi barmhärtighet och kärlek och skulle ha förenats med Honom i Hans mission. Deras vägran att göra detta hade bevisat att deras påståenden om fromhet var falska. Nu förkastade många Kristi tillrättavisning; ändå övertygade Hans ord vissa. Över dessa, efter Kristi uppstigning till Himmelen, kom den Helige Ande, och de förenade sig med Hans lärjungar i själva arbetet som beskrivs i liknelsen om det förlorade fåret.