Det var inte för att berömma sig själv, utan för att härliggöra Guds nåd, som Paulus således lade fram inför dem, som förnekade hans ställning som apostel, belägg för, att han inte ”på något sätt {var} underlägsen dessa väldiga apostlar.” {Andra Korintierbrevet 11:5.} De, som försökt att förringa hans utväljande och gärning, kämpade mot Kristus Själv, vars nåd och kraft uppenbarades genom Paulus. På grund av sina fienders motstånd måste aposteln inta en fast hållning, för att upprätthålla sin ställning och myndighet.