Hennes tankar rör alla punkter i arbetet och förbindelser däremellan, och hans sinne har sysslat med så många skilda och vanskliga ämnen, att hans hjärna svajar och då är hans sinne på inget sätt i stånd till, att ta itu med dessa småsaker. Hon måste helt enkelt ta tag i de ting, som utgör hennes del av arbetet, och inte uppmärksamma honom på dem, eller tynga hans sinne med dem. Stundom tror jag, att hon kommer att ta livet av oss båda två, och det i onödan, med sina småsaker, som hon lika väl kan reda ut själv, i stället för att föra fram dem inför oss. Varje (93) liten ändring av ett ord önskar hon, att vi skall se. – Brev 64a, 1889. |