Kunde Gud ha gett oss ett större bevis på Sin kärlek, än att på så sätt ge Sin Son att gå igenom denna lidandets erfarenhet. Och därför att Guds gåva till människan var en fri gåva, och Hans kärlek oändlig, blir Hans anspråk på vårt fulla förtroende, vår lydnad, hela vårt hjärta, och våra känslors hela rikedom i motsvarande grad oändligt. Han fordrar att människan skall ge allt det som är möjligt för henne. Underkastelsen från vår sida måste vara i proportion till Guds fria gåva. Den måste vara fulländad och inte sakna någonting. Vi är alla i skuld inför Gud. Han har anspråk på oss som vi aldrig kan möta, utan att ge oss själva såsom ett helt och frivilligt offer. Han gör anspråk på en direkt och villig lydnad och inget mindre än detta kan Han acceptera. Vi har nu tillfälle att tillförsäkra (370) oss Guds kärlek och ynnest. Detta år är måhända det sista för någon som läser detta. Är det någon bland de ungdomar, som läser denna appell, som skulle vilja välja världens nöjen framför den frid Kristus ger den ivriga sökaren och den glada göraren av Hans vilja?