Ändå vandrade Jesus ensam från sin barndom, genom sin ungdom och sitt vuxna liv. I sin renhet och sin trofasthet "trampade han vinpressen ensam" (Jes. 63:3) och ingen av folket hjälpte honom. Han bar ensam den fruktansvärda bördan av ansvaret för människornas frälsning. Han visste att om det inte skedde en avgjord förändring i människosläktets principer och föresatser, skulle alla gå förlorade. Detta var den börda som tyngde hans själ. Ingen kunde fatta den börda som tryckte honom ned. Fylld av en brinnande föresats genomförde han avsikten med sitt liv, den att han själv skulle vara människornas ljus.