Så sant Herren lever, han som har hindrat dig från att spilla blod och ta rätten i egna händer, och så sant du själv lever, herre: må det gå dina fiender och dem som vill dig illa på samma sätt som det går Naval [Nabal]. Abigail ansåg sig inte genom sitt tal ha förmått David till, att ge upp sin förhastade föresats, utan hon gav Gud äran och priset därför. Hon överlämnade sedan till Davids män de skänker hon fört med sig som ett tackoffer och fortsatte att framställa ursäkter, som om hon själv hade på detta sätt väckt hövdingens förbittring.