Dyrbara handskrifter i mantelvecken
I de skolor de besökte fick de inte anförtro sig åt någon. Deras kläder var så konstruerade att de i dem kunde dölja sin största skatt, de dyrbara bibelhandskrifterna. Dessa, som var frukten av månaders, ja, av års arbete, bar de med sig. Närhelst de utan att väcka misstankar kunde göra det, lämnade de alltid ett eller annat avsnitt ur Bibeln till dem som såg ut att vara mottagliga för sanningen. Ända från den tid då dessa valdensiska ungdomar satt i sin mors knä, hade de blivit uppfostrade till detta. De förstod sin uppgift och utförde den troget. I dessa läroinstitutioner vann den sanna tron anhängare. Det hände ofta att sanningens principer genomsyrade hela skolan. Men påvekyrkans ledare kunde inte ens genom de mest noggranna undersökningar spåra källan till det så kallade fördärvande kätteriet.