Det hjärta, som Kristus bor i, kan omöjligt vara blottställt på kärlek. Om vi älskar Gud, för att Han först älskade oss, skall vi älska alla, som Kristus dog för. Vi kan inte komma i beröring med det gudomliga, utan att komma i beröring med människorna; för i Honom, som sitter på universums tron, kombineras gudomlighet med mänsklighet. När vi är förbundna med Kristus, är vi förbundna med våra medmänniskor, med gyllne länkar från kärlekens kedja. Då visar Kristi medömkan och medkänsla sig i våra liv. Vi skall inte vänta på, att de nödställda och olycksaliga skall komma till oss. Då kommer vi inte att ombes, att känna för andras svårigheter. Det kommer att vara naturligt för oss, att tjäna de behövande och lidande, liksom det var för Kristus, att gå omkring och göra gott.