Det går inte an, att jag skall tyckas rättfärdiga Ditt handlingssätt som gift man. Att Du lämnade Din fru och familj, var en förbrytelse mot Gud, och jag måste lägga fram ärendet sådant det är inför ordföranden i Din konferens, äldstebroder Williams. Jag hade hoppats, att då Du blev medveten om Din villa, Du skulle känna den ånger, som man inte behöver ångra. Men det jag upplevde i Armadale, och den börda det åsamkade mig, innebar svårt lidande för mig; och jag har blivit upplyst mera fullständigt om saker och ting i Ditt förflutna.... Du har förmodat, att Du skulle erhålla Din pastorslicens som förkunnare av evangeliet, men hade Du gjort det, skulle Guds sak ha kommit i vanrykte. Du har framställt Dig som förfördelad, men det är Din fru, som har blivit svårast förorättad. Hon borde aldrig ha behandlats, som Du har behandlat henne. Du bar Dig åt så mot Era ungar, att Din fru bara kunde bli en främling för Dig. Hennes hjärta sårades, krossades, och hon blev nära nog utom sig av Din högdragna, mästrande uppfostran av barnen. |