När vi betvivlar Guds kärlek och inte litar på hans löften, vanärar vi honom och bedrövar den helige Ande. Hur skulle en mor känna det, om hennes barn ständigt klagade på henne, som om hon inte ville dem väl, då hon ändå så outtröttligt bemödade sig om att göra dem lyckliga? Anta att de skulle tvivla på hennes kärlek. Skulle det inte krossa hennes hjärta? Vilka känslor skulle den far hysa som blev så behandlad av sina barn? Och vad skall vår himmelske Fader tänka om oss, då vi inte litar på hans kärlek, som kommit honom att utge sin enfödde Son, för att vi skulle få evigt liv? Aposteln skriver: "Han som icke har skonat sin egen Son, utan utgivit honom för oss alla, huru skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom?" Rom. 8:32. Men hur många är det inte som i handling, om än inte i ord, säger: "Herren har inte avsett detta för mig. Kanske älskar han andra, men mig älskar han inte." |