Jesus stod nu inför judarna i Sin sanna karaktär. Han förkunnade, att vad Fadern än gjorde, gjorde också Sonen på samma sätt, genom att utöva samma makt och med samma resultat. Han lovade också dem, som hörde Honom, att de skulle bevittna större handlingar, än vad Han dittills hade utfört, då Han botade sjuka, lama och blinda. Sadducéerna stod i opposition till fariséerna angående de dödas uppståndelse. De förra hävdade, att det inte skulle bli någon återuppståndelse av kroppen. Men Jesus sade till dem, att en av hans Faders största gärningar är, att uppväcka de döda, och samtidigt har Guds Son makt i Sig Själv, att uppväcka från de döda. ”Förvåna er inte”, sade Han, ”över detta, ty den stund kommer, då alla som är i gravarna skall höra hans röst och gå ut ur dem. De som har gjort gott skall uppstå till liv, och de som har gjort ont skall uppstå till dom.” {Verserna 28-29.}