”Petrus förklarade då steg för steg vad som hade hänt: ’Jag befann mig i staden Joppe, och medan jag bad kom jag i hänryckning och fick se en syn. Något som liknade en stor linneduk kom ner. Fäst i sina fyra hörn sänktes den ner från himlen och kom till mig. När jag noga såg efter, fick jag se jordens fyrfotadjur, både vilda och tama, och kräldjur och himlens fåglar. Jag hörde också en röst som sade till mig: Stig upp, Petrus, slakta och ät! Jag svarade: Nej, nej, Herre! Något oheligt eller orent har aldrig kommit i min mun. För andra gången talade en röst från himlen: Vad Gud har förklarat för rent skall inte du anse vara orent. Detta hände tre gånger, och sedan drogs alltsammans upp till himlen. Och se, just då stod tre män utanför huset där vi var. De hade skickats till mig från Cesarea. Anden sade till mig att jag skulle följa med dem utan att tveka. De sex bröderna här följde också med mig, och vi gick in i mannens hus. Han berättade för oss, hur han hade sett ängeln stå i hans hus och säga: Skicka bud till Joppe och hämta hit den Simon som kallas Petrus. Han skall tala till dig, och genom de orden skall du bli frälst, du och hela din familj.” {Verserna 4-14.} Han framhöll, att synen starkt rått honom till, att ej längre rätta sig efter den ceremoniella skillnaden mellan omskurna och icke omskurna, eller att anse hedningarna vara orena, ty Gud tar inte hänsyn till person. Hans eftertänksamhet gjordes levande för bröderna genom faktumet, att ehuru beordrad av Gud, att uppsöka en hednings hus, tog han med sig sex av de då närvarande lärjungarna som vittnen rörande allt, som han skulle komma att säga eller göra under vistelsen där.