Allt, som profeten hade förutsagt, inträffade, då Saul hade lämnat honom. När han kom till gränsen till Benjamin, berättade man för honom, att de borttappade åsninnorna hade kommit till rätta. På Tabors slätt mötte han tre män, som tänkte gå till Betel, för att tillbe Gud. En av dem bar tre killingar till offer, en annan tre bröd och den tredje en flaska med vin för festmåltiden. De hälsade Saul på det sedvanliga sättet och gav honom två av de tre bröden. I Gibea, hans egen stad, sjöng en skara profeter, som återvände "från offerhöjden" {King James Version} lovsånger till Gud med beledsagning av musik på pipa och cittra, harpa och trumma. Då Saul kom till dem, föll Guds Ande även över honom, och han instämde i deras lovsång och profeterade med dem. Han talade så flytande och med så stor vishet och deltog så ivrigt i tjänsten, att de som kände honom, utropade med förvåning: "'Vad har tagit åt Kishs son? Hör Saul också till profeterna?'"