Saul kunde ej annat, än inse att hans son aktades högre, än han själv både av folket och av Gud. Genom Jonatans räddning blev kungen strängt tillrättavisad för sin överdådighet. Han hade en förkänsla av, att hans förbannelser skulle återfalla på hans eget huvud. Han fortsatte inte kriget längre med filistéerna, utan återvände svårmodig och missbelåten till sitt hem.