När en människa väljer sina egna vägar, är det alltid liktydigt med att hon är i strid mot Gud. Hon har då ingen del i himmelriket, ty hon saknar harmoni med det rikets principer. Hon står i stället på samma sida som Guds och människors store fiende. Människan skall leva, inte av ett ord, inte av många ord, men av varje ord, som Gud har talat. Vi kan inte utan fara förkasta eller förakta ett enda ord, hur ringa det än kan synas för oss. I Guds lag finns inte ett enda bud, som inte är ämnat att vara människan till lycka och välsignelse med avseende både på det nuvarande och det tillkommande livet. Den som lyder Guds lag är omgiven av en skyddsmur mot det onda. Men den som på en enda punkt raserar denna gudomliga befästning, har gjort den oduglig, ty han har öppnat en möjlighet för fienden att komma in och åstadkomma förödelse.