Påsken hade blivit instiftad för att hebréerna alltid skulle erinra sig sin märkvärdiga befrielse ur Egypten. Denna anordning var ämnad att dra deras sinnen bort från deras världsliga göromål, från deras omsorg och bekymmer för jordiska ting och för att leda dem till att komma ihåg vad Gud hade gjort för dem. De skulle påminnas om hans underverk, hans barmhärtighet och innerliga kärlek emot dem, så att deras kärlek och aktning för honom kunde tillta. Den skulle leda dem till att alltid se upp till Gud och att förtrösta på honom i alla sina prövningar i stället för att vända sig till främmande gudar.