När vi betraktar Jesu frikostighet emot de fattiga och lidande, hans barmhärtighet och tålamod mot de ohövliga och ovetande, hans självförsakelse och offer, försjunker vi i beundran och vördnad. Vilken gåva Gud har skänkt människorna, som har avlägsnat sig från honom genom sorg och olydnad! Väl må hjärtat brista och tårar flyta genom att betrakta en sådan obeskrivlig kärlek. Kristus förnedrade sig själ, så att han blev lik människorna, på det att han skulle kunna uppsöka dem i deras elände och förnedring och upplysa dem till ett ädlare liv samt ge dem moralisk styrka till att motstå Satans makt och övervinna synden i Jesu namn. Det var en sorglig belöning, han erhöll för sin underbara nedlåtenhet mot människorna.