Jag läste om en målare, som aldrig kastade ett öga på en ofullkomlig tavla av rädsla för, att den skulle fördärva hans egen konstnärliga förmåga. Det, som vi vanligast tittar och tänker på, kryper till viss grad in i vårt inre. En föreställningsförmåga, som vants vid, att koncentrera sig på Gud och Hans ljuvlighet, drar sig för, att uppehålla sig vid scener skapade av en fantasi driven av lusta....