Tidsåldrarnas Längtan kapitel 23. 171. Från sida 340 i den engelska utgåva. | tillbaka |
Under tiden hade de besatta genomgått en sällsam förvandling. Ljus hade lyst in i deras sinnens mörker. Deras ögon strålade av intelligens och deras ansikten, som så länge burit drag av det ondas furste, blev plötsligt milda. De blodbesudlade händerna blev stilla, och med glädje prisade de Gud för befrielsen. |