För att tjäna litet pengar ordnar många avsiktligt sin verksamhet så att det oundvikligen för med sig en massa hårt arbete för dem som arbetar utomhus och för deras familjer inomhus. Allas ben, muskler och hjärnor ansträngs till det yttersta. De har en stor mängd arbete som måste göras framför sig. Ursäkten är att de måste uträtta precis allt som är möjligt för dem, annars kommer det att leda till förlust, någonting kommer att bli förstört. Allt måste tas till vara, kosta vad det vill. Vad har sådana människor vunnit? Det är möjligt att de har lyckats bevara sin förmögenhet och att de har ökat det. Men å andra sidan, vad har de förlorat? Deras hälsokapital, som är ovärderligt för både fattiga och rika, har stadigt minskat. Modern och barnen har gjort upprepade uttag från sitt kapital av hälsa och krafter, medan de har trott att detta omåttliga slöseri aldrig skulle göra slut på deras kapital, tills de slutligen överraskas av att upptäcka att deras livskraft är förbrukad. De har inget extra att ta av i händelse av en nödsituation. Livets glädje och lycka förbittras av svår värk och sömnlösa nätter. Både fysisk och mental kraft är slut. Maken och fadern, som för vinnings skull ordnade sin verksamhet på detta oförnuftiga sätt, kanske med hustruns och moderns samtycke, får kanske till följd av detta begrava modern och ett eller flera av barnen. Hälsa och liv offrades på grund av kärleken till pengar. ”För penningbegäret är en rot till allt ont, vilket somliga har strävat efter och därigenom förts bort från tron och vållat sig själva mycket lidande.”