»Se, jag har lärt er stadgar och föreskrifter så som HERREN, min Gud, har befallt mig, för att ni skall följa dem i det land dit ni kommer för att ta det i besittning. Ni skall hålla och följa dem, och det skall tillräknas er som vishet och förstånd av andra folk. När de får höra om alla dessa lagar skall de säga: ’I sanning, detta stora folk är ett vist och förståndigt folk.’ Ty finns det något annat stort folk som har gudar som är så nära det som HERREN, vår Gud, är nära oss, så ofta vi åkallar honom? Och finns det något annat stort folk som har stadgar och föreskrifter som är så rättfärdiga som hela denna lag som jag i dag lägger fram för er? Men tag dig till vara och akta dig väl, så att du inte glömmer vad dina ögon såg och inte låter vika det ifrån ditt hjärta under alla dina livsdagar utan berättar för dina barn och barnbarn vad som skedde den dag då du stod inför HERREN, din Gud, vid Horeb, då HERREN sade till mig: ’Samla folket till mig, jag vill låta dem höra mina ord, och de skall lära sig dem, så att de fruktar mig så länge de lever på jorden, och de skall lära sina barn dem.’ Ni trädde då fram och stannade vid bergets fot. Berget brann i eld ända upp till himlen, och där var mörker, moln och töcken. Och HERREN talade till er ur elden. Ni hörde orden men såg ingen gestalt, ni hörde endast rösten. Han förkunnade för er sitt förbund som han befallde er att hålla, de tio orden, och han skrev dem på två stentavlor.« {Femte Moseboken 4:5-13.}