Hela kristenheten kallades inte in, för att rösta om frågan. Apostlarna och de äldste – inflytelserika män med omdöme – utformade och sände ut påbudet, som därigenom antogs av de kristna församlingarna i allmänhet. Alla var dock inte till freds med detta beslut; det förekom en fraktion av falska bröder, som åtog sig, att inleda en motkampanj på eget bevåg. De hängav sig åt knorrande och småaktig kritik, lade nya planer, och försökte, att omintetgöra arbetet åt de erfarna män, som Gud hade förordnat skulle undervisa i Kristi lära. Från första början har församlingen måst möta sådana hinder, och likadant kommer det att bli vid tidens slut. |