Ellen G. Whites Liv i Skisser kapitel 37. 227. Från sida 227 i den engelska utgåva. | tillbaka |
Framför mig stod folk, som jag kanske inte skulle komma att möta igen förrän vid domen; och önskan om deras frälsning kom mig att tala allvarligt och i gudsfruktan, så att jag skulle slippa ansvaret för deras blod. Jag kände stor frimodighet i mina ansträngningar, som varade i en timme och tio minuter. Jesus var min hjälpare, och Hans namn skall ha all härlighet. Åhörarna var väldigt uppmärksamma. |