Under det att evangelii ljus lyste klart i Antiokia hade ett betydelsefullt arbete fortsatts av de apostlar som blev kvar i Jerusalem. Varje år kom många judar från alla länder till Jerusalem vid högtiderna för att tillbedja i templet. Många av dessa pilgrimer var människor med en innerlig fromhet. De studerade ivrigt profetiorna. De såg fram emot och längtade efter den utlovade Messias' ankomst, han som var Israels hopp. Under det att Jerusalem var fyllt av dessa främlingar predikade apostlarna Kristus med orubbligt mod, trots att de visste att de genom att göra så, ständigt äventyrade sina liv. Guds Ande gav sin kraft åt deras arbete. Många omvändes till kristendomen. När sedan dessa återvände till sina hem i olika delar av världen, förkunnade de evangelium i alla nationer och bland alla samhällsklasser.