Förvirrad, förödmjukad och oförmögen att förstå Guds avsikt med att skona Nineve, hade Jona inte desto mindre fullföljt det uppdrag han fått att varna den stora staden, och även om den händelse som förutsagts aldrig inträffade, kom det varnande budskapet ändå från Gud. Det fick också den verkan, som Gud hade avsett att det skulle få. Hans nåds härlighet uppenbarades bland hedningarna. De som länge hade suttit ”i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor”, ”ropade till HERREN i sin nöd och han frälste dem ur deras trångmål. Han förde dem ut ur mörker och dödsskugga, han slet sönder deras bojor.” ”Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från undergång.” Psalm 107:10, 13, 14, 20