Nu blev det förskräckelse och oreda i hela lägret. I nästan varje tält fanns det döende eller döda. Ingen gick säker. Nattens stillhet blev ofta avbruten av genomträngande skrik, som tillkännagav nya offer. Alla var sysselsatta med, att bistå de lidande, eller att med största omsorg söka att beskydda dem, som ännu inte hade blivit bitna. Ingen klagan hördes nu från deras läppar. I jämförelse med deras aktuella lidande, var deras förra svårigheter och prövningar som ett intet.