Satans änglar hade tvingats fly för det starka, genomträngande ljuset från de himmelska änglarna. Bittert beklagade de sig för sin kung att deras byte med våld hade tagits ifrån dem, och att den de hatade så mycket hade uppstått från de döda. Satan och hans härskaror hade jublat för att deras makt över den fallna människan hade förmått dem till, att förpassa livets Furste till graven. Men deras diaboliska glädje blev kortvarig. När Jesus kom ut ur sitt fängelse som en majestätisk segerherre, visste Satan att han måste dö efter en tid och hans kungadöme skulle överlämnas till Jesus, som det med rätta tillhör. Satan jämrade sig och var rasande över att alla hans ansträngningar inte åstadkommit någonting. Jesus hade inte blivit besegrad. I stället hade han berett en väg för människans frälsning. Vem som helst kunde vandra på den och bli frälst.