Reformationen skred framåt steg för steg i Zürich. Dess fiender blefvo förfärade och vaknade upp till att göra öppet motstånd. Ett år forut hade munken från Wittenberg uttalat sitt afslag inför påfven och kejsaren i Worms, och allting syntes nu utpeka ett liknande motstånd mot de påfliga anspråken i Zürich. Zwingli blef angripen upprepade gånger. I de påfliga kantonorna blefvo evangelii lärjungar tid efter annan förda till billet. Men detta var ej nog; den som lärde detta. kätteri, måste bringas till tystnad. Biskopen i Konstanz sände derför tre ombuod till rådet i Zürich, hvilka anklagade Zwingli för att hafva lärt folket att öfverträda kyrkans lagar, sålunda sättande fred och god ordning i fara. Han påstod, att det skulle leda till ett allInänt uppror, om man åsidosatte kyrkans myndighet. Zwingli ;;varade, att han hade predikat evangelium i Zürich i fyra år och att denna stad "var mera tyst och fredlig än någon stad i Schweiz." "År då icke kristendomen," sade han, "det bästa medlet till att bevara den allmänna säkerheten?"