Ett självuppoffrande exempel
(276) ”Jag gladdes åt, att kunna delta på lägermötet i Vermont, som hölls i Montpelier den 30. augusti till den 4. september. . . . I sinnet fördes jag trettio år tillbaka, till tidpunkten, då jag besökte Fairhaven, Massachusetts jämte min syster, för att frambära mitt budskap till den lilla gruppen på orten. Den gången bodde äldstebroder Bates där, och gav uttryck för, att det var hans plikt att besöka Vermont, och förkunna sanningen i den delstaten. Men han tillfogade: ’Jag har inga medel, och kan inte säga, var pengarna skall komma från, för att ta mig dit. Jag tänkte, att jag skall bege mig av i tro, och börja till fots, och gå så långt, som Gud ger mig styrka.’ Min syster sade till mig: ’Jag tror, att Herren tänker hjälpa mig med, att röja vägen för äldstebroder Bates’ färd till Vermont. Syster F. letar efter en piga, som kan sköta hennes hus, och . . . . jag kommer att tjäna de nödvändiga pengarna.’ Detta gjorde hon, och bad om pengar i förskott, som hon lade i äldstebroder Bates’ hand. Hon började nästa morgon, och min syster fortsatte att arbeta för en dollar och tjugofem cent i veckolön. Riktigt många fördes till sanningen i Vermont, och äldstebroder Bates vände tillbaka med stor glädje, eftersom Herren faktiskt hade välsignat hans arbete. . . . .